:: Bröllopsresa dag 12 ::

Lördagen den 4 oktober - Vi var framme i Hamburg vid 9-tiden, en knapp timme försenade. Vi fick stå rätt länge på perrongen och vänta på bilvagnarna som skulle kopplas loss och sedan köras fram så vi kunde köra av.



Vi körde sedan snabbt ur Hamburg med hjälp av gps:en (vad hade vi gjort utan den?). Vid en korsning mitt i staden kom helt plötsligt en blixt från klar himmel, bokstavligt talat. Vad konstigt att det blixtrar nu tänkte vi, tills vi båda samtidigt insåg; fartkamera!! Typiskt! Nåja, får vi en bot så får vi (i skrivandets stund, den 10 januari har vi dock ännu inte fått det, så vi kan nog pusta ut).


Vi stannade till på McDonalds halvvägs upp till Puttgarden och åt frukost/lunch och körde sedan vidare tills vi kom fram till Puttgarden. Och är man i Puttgarden är det nästan brottsligt att inte göra ett besök i Border Shopen. Vi köpte på oss vin och öl så vi nog klarar oss i ett år framöver :)

Resten av resan bestod av färjan över till Rödby och sedan motorvägen genom Danmark upp till bron och sen äntligen hemma! Det var såååå skönt att komma hem, hälsa på katterna och gå igenom all post.


Vi sitter i bilen med vår biljett och väntar på att få köra på färjan, lagom slitna och ofräscha efter en natt på tåget.



Rött och vitt guld ;)

En alldeles underbar bröllopsresa har tagit slut, men vi är fyllda till bredden med upplevelser, minnen och 1822 bilder. Tack för att ni följde med oss på resan här i bloggen!


:: Bröllopsresa dag 11 ::

Fredagen den 3 oktober - Det hade så till slut blivit dags för hemresan. Efter en lång och underbar bröllopsresa skulle det faktiskt bli riktigt skönt att få komma hem igen, till vår egen lägenhet och alla rutiner. Vi lämnade Torri del Benaco runt 11-tiden för att ha ordentligt med tid på oss upp till München, man vet ju aldrig vad som kan hända. Den här gången tog vi motorvägen.

När vi kom upp i norra Italien började det tokregna. Det kom väldigt plötsligt, vi körde in i en kort tunnel och när vi kom ut på andra sidan spöregnade det. En stund senare reflekterade vi över att gräset vid sidan av vägen såg så konstigt ut, längre upp på sluttningarna var det liksom ljusgrönt. Sebastian råkade snegla på termometern i bilen och såg att det bara var 0 grader! Det var med andra ord frost vi såg i gräset! Och precis då gick regnet över till snö. Snacka om att bli tagna på sängen, vi körde in i värsta snöovädret och blev lite oroliga då vi bara hade sommardäck på bilen. Men det gick bra och så snart vi kom in i Österrike och körde ner från bergen så övergick snöandet till regn igen och vi kunde pusta ut.






Vägen genom Österrike lämnade vi bakom oss utan några större dramatiska händelser och framåt eftermiddagen kom vi in i Tyskland. Någon timme senare kom vi fram till München. Vi körde först till tågstationen där vi skulle köra på bilen för att orientera oss lite,  och sedan körde vi vidare in i München. Vi försökte hitta något ställe/mataffär för att köpa på oss vin nu när vi ändå hade en bil att lasta på men överallt var det stängt. Detta var alltså en fredag runt 15-tiden så vi förstod inte alls varför. Vi parkerade i alla fall till slut bilen och när jag skulle lägga på mynt på en parkeringsautomat så gick inte det heller! Vi stannade ett par som gick förbi och frågade om det var någon speciell den här dagen eftersom allt var stängt och de tittade på oss som vi kom från yttre rymden. Det visade sig vara Tysklands nationaldag och det är tydligen något man borde känna till ;) Vi tackade vårt förfärade par och lät bilen stå gratis på sin parkering.

Vi hade nu några timmar att slå ihjäl innan tåget skulle gå vid 22-tiden. Vi gick först en runda, men det var kallt och ruggigt så jag gick och satte mig i bilen igen och läste i min bok medan Sebastian gick vidare en längre runda. När Sebastian kom tillbaka gick vi till en restaurang längre ner på gatan där vi åt gott och pratade bort alla timmar innan det var dags att åka till stationen igen.


Vi checkade in på tåget vid 21-tiden och Sebastian körde på bilen på en bilvagn. Vi fick sedan gå vidare till perrongen lite längre bort för att gå på sovvagnarna. Den sovvagnen vi hade bokat bestod av små sovhytter med ett draperi som man kunde dra för. I hytten fanns två stolar som man kunde dra ner och bilda en bädd med och upptill fällde man ner den andra bädden. Vi sov inte särskilt gott den här natten, jag är inte van vid att sova på tåg direkt och det krängde och höll på. Men man slumrade nog till lite då och då, och det var definitivt bättre än att spendera mååånga timmar på autobahn.


En något osmickrande bild på mig, men vad gör man inte för att visa upp den något klaustrofobiska sovhytten.


:: Bröllopsresa dag 10 ::

Torsdagen den 2 oktober - Vi checkade ut från vårt hotell i La Spezia vid tio-tiden och åkte sedan ifrån staden med sikte mot Gardasjön. Vi körde som vanligt på andra vägar än motorvägen, vilket tog oss över berget, återigen på slingriga vägar. Jag blev ordentligt åtsjuk och mådde riktigt illa stundvis, men så snart vi kom ner på låglandet igen och vägen blev rakare blev jag piggare. Vi lyckades hitta en lunchöppen (kors i taket!) i en liten by där vi passade på att äta lunch.


Efter ca fyra timmar var vi framme vid Gardasjön och byn Torri del Benaco där vi bokat hotell i förväg. Hotellet, en "resort" låg i bergen ovanför själva byn som låg precis nere vid sjön. Vi checkade in, vårt rum visade sig vara en svit låg allra högst upp i hotellkomplexet. En jättefin svit, med ett sovrum och ett vardagsrum där tv:n stod. Vi hade också en fin terrass.






När vi installerat oss och vilat lite tog vi bilen ner till den lokala affären och köpte på oss några vinflaskor som producerats i området.  Vi gick ut på en utkiksplats bakom affären och spanade ut. Tyvärr var vädret väldigt disigt så de vackra utsikten över Gardasjön gick förlorad, men vi kunde i alla fall föreställa oss hur vackert det skulle vara om det var klart väder.







Vi körde sedan ner till sjön och gick en promenad utmed vattenbrynet och försökte fota i diset. Det mörknade rätt snabbt så vi körde upp igen till hotellet och drack varsitt glas vin innan vi gick ner till hotellrestaurangen och åt en god middag.





Vi satt sedan i vår svit (lyxigt det låter va? ;) och myste. Vi passade också på att packa om våra väskor inför vår tågresa dagen efter. Nu närmade sig verkligen bröllopsresan sitt slut, en helt underbar resa! Nu återstod bara två resdagar innan vi är hemma i Sverige igen.


:: Bröllopsresa dag 9 ::

Onsdagen den 1 oktober - Vi sov ganska dåligt den här natten. Italienarna envisas med att bara lägga ett stort täcke i sängen istället för varsitt som vi är vana vid, så vi har ägnat natten åt att sno täcket av varandra ;) Det har också varit mycket ljud utanför hotellet. Frukosten på det här hotellet var inte heller så mycket att hurra för, ett supertorrt bröd med sylt och honung som enda pålägg. Nästa bakslag var att vi var tvungna att checka ut redan kl 10, så det var bara att packa ihop och sätta oss i bilen och köra vidare. Vi körde mot en kuststad som heter La Spezia. Från den staden kan man ta tåget upp till ett vackert område utmed kusten som heter Cinque Terre som består av fem byar som ligger "uppslängda" på klipporna med färgglada hus och stora vinodlingar på sluttningarna. Det var inte så långt att köra, så vi var där på några timmar med ett stopp på McDonalds (som minsann var öppet trots att det var lunchtid).


När vi kom fram till La Spezia som visade sig vara en stor och väldigt ful industri/hamnstad, körde vi in i centrala delarna och parkerade. Några kvarter längre bort hittade vi ett hotell som låg granne med järnvägsstationen där tåget till Cinque Terre går ifrån.


Efter en stunds vila promenerade vi till stationen och betalade varsin biljett till den första byn i Cinque Terre; Riomaggioli, en resa på sju minuter. Tyvärr började de regna när vi kom fram. Vi köpte ändå biljetter för att vandra på "Via Dell'Amore" som stigen mellan byarna kallas för, vilket betyder Kärleksstigen. Väldigt passande på en bröllopsresa, eller hur?



Vi startade i byn Riomaggioli, vars tågstation man ser ovan för min högra axel.


Kargt och vilt landskap.





Vi behövde inte oroa oss för regnet särskilt länge, efter en stund sprack himlen upp och det blev kanonvarmt. Från att ha stått och fryst i regnet gick vi till högsommarvärme, stort konstrast i vädret med andra ord.








Vägen mellan byarna var otroligt vacker med berget som slutar brant uppåt på den ena sidan och stup rakt ner i medelhavet på den andra sidan. På vissa ställen var stigen inte särskilt bred så svindeln låg inte långt borta.

Under vår promenad passerade vi en by som heter Manarola och kom till slut i Corniaglio där vi tog tåget tillbaka till La Spezia. Hela promenaden tog ca 2 timmar, med en fikapaus på mitten. Om man vill gå igenom alla byarna så skulle promenaden ta ca 5 timmar utan paus, en sträcka på nästan en mil.




Jag betraktar den vackra byn Manarola.






Vi upptäckte den här söta katten när vi gick förbi ett hus mot slutet av vår promenad. Vi lockade och pockade för att få den att titta på oss, men den totalvägrade och rörde inte ens öronen. Van turistkatt med andra ord ;)


Den här kissen var lite lättare att få uppmärksamhet ifrån, men han satt kvar på sin trygga stol och tittade bara på oss dumma turister.

Så var det dags att åka tillbaka till La Spezia igen.

I vår lilla guidebok som vi hade med oss tipsades det om en restaurang inte långt ifrån vårt hotell, så efter att vi kommit tillbaka till vårt hotell och fräschat upp oss efter vår promenad gick vi till den restaurangen och beställde in varsin supergod pizza och drack vin och öl så vi blev lite på lyran =) En kväll att minnas!


Nu började det närma sig slutet på vår resa och vi hade bara två nätter kvar, varav den sista skulle spenderas på tåget mellan München och Hamburg. Vi ville därför att lyxa till det ordentligt den näst sista natten. Vår plan var att köra från La Spezia dagen efter och köra mot norra Italien för att övernatta där och sedan fortsätta mot Tyskland. Vi bestämde oss därför att lägga vår övernattning vid Gardasjön och bokade för första gången på resan vårt hotell i förväg. Vi hittade en semesterresort i en ort som heter Torri del Benaco på den östra sidan av Gardasjön. Där bokade vi ett stort och lyxigt rum, något att se fram emot!


:: Bröllopsresa dag 8 ::

Tisdagen den 30 september - Vi vaknade upp till en ny dag i Florens. Vi åt en stor och god frukost och checkade sedan ut från hotellet och bar bort alla väskor till garaget. När vi skulle plocka upp kvittot för att få tillgång till bilen var det givetvis borta(!) De som manade oss igår att vara noga med kvittot, utan det skulle vi inte få ut bilen... Men en av killarna kände igen oss och så fick vi ett nytt kvitto istället. Snällt av honom! Vi fortsatte sedan vår upptäcktsfärd av Florens.


Vi började med att gå in i den stora saluhallen som låg granne med vårt hotell. De sålde allt möjligt gott och det var en fröjd att bara gå runt och kolla på all färgprakt! Färskt kött, fisk, kryddor, pasta, soltorkade tomater, svamp, vin, salami, ost, frukter kunde man handla på sig. Vi köpte med oss en påse med svamp, soltorkade tomater och en parmesanost.



Utsikt från vårt hotellfönster där toppen av saluhallen syns.










Vi gick sedan vidare samma väg som vi promenerade kvällen innan, och kikade på allt i dagsljus igen.


Basilica of San Lorenzo i dagsljus, restaurangen där vi middag kvällen innan låg vid sidan av denna kyrkan.



Vi kom ner till floden Arno som löper igenom hela staden och faktiskt fortsätter ända bort till Pisa och ut i havet. Över floden ligger en vacker bro. Bron som heter Ponte Vecchio har små bostäder utmed sina kanter och på insidan ligger det massor med guldsmedsaffärer med osmakligt mycket guld i skyltfönstrena.









Bron var i alla fall väldigt vacker med sina små bostäder, men jag vet inte om jag skulle våga bo i en av dem ;)

Lite här och var låg det små affärer som sålde väskor, plånböcker och andra prylar i läder. Jag blev sugen på att köpa en ny handväska, roligt att ha som minne från Florens. Vi gick in i en butik och tittade på olika väskor och fick hjälp av den gulliga kvinnan bakom disken som stod ut med min beslutsångest. Efter många om och men köpte vi två olika väskor. Jag valde den större till höger och den till vänster fick bli en julklapp till Sebastians syster Sara.




När vi kände oss klara med sightseeing och shopping gick vi tillbaka mot vårt garage. På vägen slank in i en liten vinbutik och köpte med oss några toscanska vinflaskor hem också, dels till oss själva och till några nära och kära.


Trötta i benen satte vi oss till slut i bilen och sa hejdå till Florens och körde mot Pisa. Vi körde en omväg och besökte byn Vinci där Leonardi da Vinci växte upp. Där åt vi våra medhavda paninis (som vi köpte i Florens, visa av gårdagens uteblivna lunch) på en liten sluttning bland vinodlingar. Mysigt!






Mätta och nöjda for vi vidare och med god hjälp av vår kära GPS "James" körde vi rakt in i Pisa. Några trafikförseelser senare (tydligen får man inte köra inne i Pisa, men ännu har vi inte fått någon böteslapp hem) hittade vi till slut ett hotell inte långt från det berömda tornet. Vi checkade in, lät hotellet ta hand om bilen i deras eget garage och installerade oss på rummet. Vi gick sedan ut i staden  och mot det lutande tornet. Vi skymtade tornet mellan hustaken när vi promenerade åt det hållet.




Vi gick förbi en skylt mot ett enstjärnigt hotell som vi helst inte skulle vilja checka in på ;)

Helt plötsligt stod vi mitt på Piazza dei Miracoli, framför den stora domkyrkan med sitt lutande torn bredvid. Tornet byggdes för att vara klocktorn åt domkyrkan och började i princip luta under tiden de byggde tornet på grund av sankmark. Själva toppen är byggd i en annorlunda vinkel i ett försök att motverka lutningen...men det gick ju så där. Man kunde gå upp i tornet om man ville, men som vanligt kostade det en slant så vi struntade i det.








"Vi var här" =)


I jämförelse med annan byggnad ser man tydligt den kraftiga lutningen och att toppen inte lutar riktigt lika mycket.


Det var en lugn och bilfri i området kring tornet och det var mysigt att promenera omkring och njuta av det vackra. Lite senare åt vi middag bestående av lasagne och ravioli på en trattoria i närheten av piazzan.




:: Bröllopsresa dag 7 ::

Måndagen den 29 september - Den här dagen gick i resandets tecken. Innan frukost passade vi på att kolla upp Autozug, då vi funderat på att skippa bilresan hem genom Tyskland och istället åka biltåg och sova oss igenom den sträckan. En kollega till mig tipsade om detta, som själv gjorde detta i somras. Vi kollade på sträckan mellan München och Hamburg, och hittade en bra avgång som gav oss så många dagar som möjligt i Italien. Vi bokade en bilplats och två sovplatser till fredag kväll den 3 okt. Tåget skulle avgå vid 22-tiden och vi skulle då vara framme i Hamburg runt kl 8 på lördagen.


Vi åt sedan frukost på hotellet, packade ihop och åkte iväg. Vi hade bestämt att åka till Florens idag och som vanligt ta andra vägar än den tråkiga och kostsamma motorvägen. Det blev en lång och ganska slingrig resa, som dessutom blev längre än vad vi väntat oss. Under resan blev vi väldigt varse om att Italien helt stänger ner från lunchtid och några timmar framåt, allt var stängt. Det slutade med att vi körde ända till Florens utan lunch, dock med en påse chips och en flaska vatten som stillade den värsta hungern.


När vi till slut kom fram till Florens, körde vi rakt in i staden och hamnade mitt inne i värsta smeten. Det var ganska så stressigt med en massa bilar, vespor och gående, så när vi fick syn på ett parkeringsgarage så smet vi snabbt ner där. Det var nog det minsta garage vi sett, vi fick lämna ifrån oss våra nycklar och så parkerade en kille vår bil in bland en massa andra bilar. Kändes lite konstigt att lämna ifrån sig nycklarna faktiskt och lämna bilen olåst i deras vård.


Vi lämnade väskorna i bilen för att ge oss ut på jakt efter ett hotell. Lata som vi var efter den sega bilresan gick vi in på första bästa hotell. Hotellet visade sig vara ett fyrastjärnigt hotell och vi bestämde oss för att lyxa till det lite, vi var för trötta för att jaga mer budget. När vi hämtat väskorna i garaget runt hörnet och installerat oss i det fina rummet, gick vi ut i Florens.


Det visade sig att vi lyckats köra rakt in i de mest centrala delarna av Florens, guld värt! Det fanns många vackra gamla byggnader att spana in, men först satte vi oss vid en restaurang för att äta (vi var ganska hungriga vid det här laget, utan lunch).



Utsikten från restaurangen.

Vi gick sedan vidare, fotade massor och njöt av kvällen. Bland annat stiftade vi närmare bekantskap med en enorm katedral; Basilica di Santa Maria del Fiore som ligger insprängd bland övrig bebyggelse, det var rätt mäktigt att komma ut från en sidogata och ha den stora byggnaden framför sig för den var verkligen enorm!










Var är vi och vart skall vi? ;)


Vi gick förbi dettaa lyxiga glass-ställe, läckert!


På en piazza lite längre bort delade vi på en Tiramisu och promenerade sedan tillbaka till hotellet. Imorgon kommer vi utforska Florens lite mer i dagsljus.






:: Bröllopsresa dag 6 ::

Söndagen den 28 september - Efter frukost tog vi bilen den korta biten bort till Punta Sabbioni. Där löste vi två dagsbiljetter till Venedig för 14 euro per person. I biljetten ingick både resan till och från Venedig, men också lokaltrafik, sk vaporetto, i kanalerna och till de olika öarna som ligger runt om staden. Att åka gondol struntade vi i, då det kostade 7-800 kr. De pengarna lägger vi hellre på något annat.







Kampanilen (klocktornet) och Dodgepalatset.


Vaporetton och en gondol.

Båten lade till vid en kaj inte lågt från Piazza San Marco, eller Markusplatsen. Det myllrade av folk, Venedig verkar vara ett poplärt ställe att hålla till i ;)



Vi promenerade upp mot Piazza San Marco och gick förbi Suckarnas bro. Dagen till ära (eller möjligtvis veckan/månaden) så hade man klätt in halva Dodgepalatset i någon bilreklam och således var hela den kända bron inramad av denna "tjusiga" reklam. Jag förstår inte att de fått tillåtelse att göra så, men nåja. Vi fotade och fick nöja oss med att vi "varit där" :)



Suckarnas bro med reklam.

Vi gick vidare upp mot Markusplatsen och hamnade mitt uppe i en mässa där folk stod på utsidan och kollade på en storbildskärm med en katolsk präst. Vi pinnade snabbt förbi, och höll nästan på att tappa bort varandra i trängseln innan vi kom ut på självaste Markusplatsen där vi fotade åt höger, vänster, upp och ner. Såklart fanns där massvis med duvor, och de verkade roa sig med att göra störtdykningar och flyga en precis över huvudet, vi duckade flera gånger =)



San Marco-basilikan




Lägg märke till de svarta duvorna i bilden. De for runt med världens fart.


Jag står och beundrar något, alternativt aktar mig för duvor.


Ett gäng duvor.


Massparkering för gondoler.


Shoppingstråk, de flesta affärerna var fyllda med masker, glas och diverse turistfällor.

Vår fina lilla guidebok som vi hade med oss tipsade oss om att köpa gatumat istället för att käka lunch eller middag på restaurang som kan bli en dyr affär. Vi köpte oss därför varsin varm macka och en flaska vatten och åt som lunch i närheten av Rialotobron som är den mest kända bron i Venedig. Den går över Canal Grande, den största och längsta kanalen i Venedig.


Rialtobron


Utsikt från Rialto-bron


Venedig är känd för sina färgsprakande masker och varje år äger det rum en Maskeradkanerval.


Söt va? ;)

Vi gick över Rialtobron som binder samman stadsdelen San Marco (som vi kom ifrån) till stadsdelen San Polo. Där promenerade vi omkring bland alla vindlande gator som gick utmed småkanalerna. Det var rätt spännande att bara gå dit fötterna bar oss och hamna i små återvändsgränder och sen helt plötsligt komma fram vid Canal Grande igen. När vi blev trötta i fötterna satte vi oss vid ett café vid en kanal och beställde in ett glas vin till mig och en kaffe till Sebastian.


O sole mio!






En typisk kanervalsutstyrsel.


Ett annorlunda bostadskvarter mot vad vi är vana vid...


Vackert!


Snacka om vattenskada. Träportar som är sönderfrätta längst ner av vatten.

Vi tog sedan en vaporetto över Canal Grande till nästa stadsdel Cannaregio, där vi tänkte besöka ett speciellt kvarter, nämligen Campo del Ghetto Nuovo. Det är detta kvarter som gett namnet till det vi mest förknippar till andra världskrigets ghetton i Tyskland. Under 1500-talet låstes judar in nattetid i detta kvarter och fick bära särskilda kännetecken så de gick att känna igen.








Efter en glasspaus och lite mer promenerade tog vi ytterligare en vaporetto, fast denna gång ut till ön Murano som är känd för sin glaskonst. Efter ett tips från guideboken satte vi oss på en liten restaurang vid Klocktornstorget som hade en stor och något spejsad skulptur. Vi åt en gudomligt god tiramisu på restaurangen och satt en stund och tittade på folk.





Häftig men ganska ful ändå.


Såååå god!

Jag gick in och ut i små glasaffärer med Sebastian i släptåg, och till slut hittade jag en glaspärla jag gillade. Tjejen i affären gjorde den till ett hänge så jag kan ha den som halsband. Jag köpte en likadan till min vän Fia. Ett kul minne från vårt besök på Murano.



Vi sitter på piren och väntar på vaporetton som skall ta oss tillbaka.


Vi tog vaporetton tillbaka till Markusplatsen och sen båten tillbaka till Ponte Sabbioni. Hejdå Venedig!

Vi var otroligt trötta i fötterna vid det här laget, men vi hade ju bestämt att vi skulle plocka snäckor på stranden. Så sagt och gjort, laddade med varsin påse gick vi ner och plockade på oss. Det blåste inte alls den här kvällen, så det var lite mer behagligt. Middag åt vi på en trattoria i närheten av hotellet. Vi delade på en flaska vin och planerade vår vidare resa. Nästa anhalt på resan blir Florens.


:: Bröllopsresa dag 5 ::

Lördagen den 27 september - Vi vaknade upp i våra sköna sängar och tog en liten sovmorgon innan vi gick ner till hotellrestaurangen och åt frukost. Efter att vi packat in våra prylar i bilen igen, tog vi oss en liten promenad och fotade omgivningen runt hotellet innan vi körde iväg.


Staden Fortezza ligger mitt i en dal omgiven av stora berg.




Alla vägar bär till Rom.

Nu var det dags för en av höjdpunkterna på resan, nämligen Venedig. Vi hade bestämt oss för att köra till halvön som ligger öster om Venedig och boka två hotellnätter där, för att sedan ta båten in till Venedig. Det är dyrt att bo i Venedig, så det kändes mer vettigt. Vi ställde in "James" på att köra via mindre vägar och det blev en rutt över och igenom bergen i nordöstra Italien. Det var en helt fantastisk natur vi körde igenom, med höga snötäckta alpberg. En otroligt vacker och mäktig upplevelse, vi är så glada att vi tog den vägen även om den var lite slingrigare med illamåendevarning. Vi körde även förbi sjöar med ett vackert kristallklart (och iskallt) vatten som vi förmodade bestod av smältis från bergen.


Vykortsvackert!




Det är svårt att fånga den mäktiga naturen på bild, det var så vackert här!



Vi stannade till i en stad mitt ibland bergen som hette Valle di Cadore och åt lunch. Det blev nog resans dyraste lunch, men god var den! Sebastian åt en lyxig pizza och jag en otroligt god risotto med grillade grönsaker bredvid.


Mätta och nöjda körde vi vidare, och kom så småningom ner till låglandet där vi körde igenom en massa olika städer som låg kloss efter varandra med rödljus lite här och var, så det tog ett bra tag trots att sträckan fram till vår destination inte var så lång. Men så småningom kom vi ner till halvön som ligger sydöst om Venedig.


Efter att ha kört runt lite och frågat efter priser hittade vi ett hotell inte så långt ifrån hamnen Punta Sabbioni där båtarna till Venedig avgår ifrån. Valldor Center hette hotellet, ett stort semestercenter med en huvudbyggnad, camping, bungalows och en mysig trädgård med pooler och egen strandremsa. Kan tänka mig att det är väldigt mysigt om sommaren när det är varmare. Vi bokade två nätter, eftersom vi planerade att ägna en hel dag i Venedig dagen efter och ville slippa tänka på att behöva köra iväg samma dag och hitta hotell någon annanstans.


Lycka gånger två hittade vi på hotellrummet. Först att CNN gick att få in på tv:n, yay! Dubbat på tyska och italienska är väl kul i typ fem minuter. Det enda sevärda vi hittade i Tyskland var Mr Bean (inte direkt dubbningsläge). Det andra var att det fanns uttag att ladda datorn med, så jag kunde fortsätta mitt dagboksskrivande ;)


Lite senare gick vi en promenad ner genom semestercentret och ner till stranden. Det var en stor bred sandstrand som gick så långt ögat kunde nå åt båda håll. När vi kom ner till stranden såg vi två kryssningsfartyg gå ut från Venedig. Utmed vattenbrynet låg det massor av fina snäckor och Sebastian fick den briljanta idén att vi skulle gå tillbaka dagen efter och plocka med oss ett gäng med snäckor och lägga i två fina ljuslyktor vi fick av mina föräldrar i bröllopspresent. Ett fint minne från både bröllop och bröllopsresa.



På väg ner mot stranden.




Blåsigt =)





Det blåste jättemycket, och sanden yrde omkring runt om oss när vi gick på stranden, så vi blev inte kvar så länge och dessutom började det mörkna. När vi kom tillbaka till hotellet tog vi bilen till centrumet som en bit från hotellet. Vi tog ut lite mer pengar, köpte dricka och lite snacks i ett snabbköp och åt sedan en lättare middag på en trattoria. Imorgon väntar en spännande dag!





Till sist en liten blomma till Tettiz ;) som vi fotade på vägen tillbaka mot hotellet.

:: Bröllopsresa dag 4 ::

Fredagen den 26 september - Fjärde dagen på vår bröllopsresa och vi hade två mål för dagen. Det ena var att besöka slottet Neuschwanstein som ligger nära Füssen och sedan åka till staden Mittenwald, som också ligger vid gränsen till Österrike fast längre österut. Vi blev rekommenderade att besöka den här staden av guldsmeden som gjorde våra vigselringar. Efter att ha ätit frukost och checkat ut gick vi ut till bilen för att packa in. Då kommer en underbart söt katt springande över parkeringen i värsta galoppen och attackkelade med oss, så himla gullig. Vi var nästan rädda att kissen skulle hoppa med oss in i bilen =)




Slottet Neuschwanstein ligger knappt 5 km från Füssen. Det är ett slott som är byggt av/till kung Ludwig II av Bayern med början 1869. Jag tror många som pillat med sina föräldrars 10 000-bitars pussel känner igen slottet ;) Ett rätt häftigt byggnadsverk med tanke på hur stort det är och att det ligger rätt högt upp på berget. Det kan inte varit det lättaste att bygga (och frakta material till).




Man kunde välja att gå upp till slottet, en promenad som skulle ta en timme i uppförsbacke eller ta en skruttig buss upp. Vi valde bussen och fick oss en vinglig Indiana Jones-tur med stup utanför fönstret på bilen och en tyska bredvid oss som prompt ville berätta något på tyska som vi inte förstod. Det var bara att nicka och se glad ut. *skrattar* Vi blev avsläppta strax nedanför slottet och gick först ut till en utsiktsbro med fin utsikt över slottet och fotade. Tyvärr var hela sidan av slottet som vätte mot bron täckt med byggställningar.








Sedan gick vi en kort bit bort till slottet och gick runt hela härligheten och in på dess borggård. Vi gick inte in i slottet eftersom det kostade 8 euro per person, vi nöjde oss med att titta på utsidan och borggården.






Mäktigt!


Ingången till slottet.


Här ser man bron som vi stod och fotade ifrån.




Så här ser slottet ut från andra hållet, förevigad på en turistplansch (här kanske någon känner igen "pusselslottet"?


Vi hittade en tyrolerhatt =)

När vi kände oss färdiga med slottet promenerade vi ner till parkeringen igen och körde vidare mot Mittenwald. Vi körde igenom Garmisch Partenkirchen och efter ca 1½ timme var vi framme i Mittenwald. Vi började med att äta lunch på ett Gasthof och promenerade sedan runt i den lilla staden, som kändes väldigt "skidort" av någon anledning trots att det inte var det.




När vi gick där och spanade upp mot bergen såg vi något som liknande en linbana och tyckte att det skulle vara en kul idé att testa. Vi körde dit och hörde oss för vad det skulle kosta. 16 euro per person, hutlöst men vi tyckte ändå det var värt det. Karwendelbahn heter linbanan och har en längd på 2486 m och själva bergstationen som linbanan går till ligger 2254 meter över havet. Det var RIKTIGT läskigt att åka upp, jag kände mig lite som Stig-Helmer i Sällskapsresan fast det var dock ingen mutter som lossnade från vår  =) Det tog ca 10 minuter att åka upp och med oss i kabinen var det tre norrmän. Det kändes väldigt skumt att plötsligt förstå förstå vad någon sa =)



Högre...


och högre....


och ännu högre...


Lite läskigt var det!




Högst upp!




Jag var inte direkt rustad för vinter.


Ignorera att den svarta pilen pekar på Sahara *fnissar* Vi tyckte det var häftigt att det stod "Elevation 2 km 252 m".


Oj oj, här höll jag i mig när jag kikade ner. De har antagligen randiga rutor för att man inte skall få värsta svindeln när man står där.

När vi kom upp till bergstationen, något lätt skakiga i knäna möttes vi av ett snölandskap och en temperatur runt 0 grader. Vi gick in i en utkiksplats som var formad som en kikare och det sög till ordentligt i magen när man tittade ner. Vi spenderade 1½ timme där uppe, något längre än vad vi hade tänkt, men vi missade den näst sista kabinen ner och fick vänta på den sista. Det var en väldigt häftigt upplevelse och vi är så glada att vi gjorde det!



Dalstationen


Där uppe i molnen var vi!

Vi bestämde oss sen för att köra igenom Österrike och köra snabbt ner till Italien. Vid gränsen in till Österrike köpte vi en så kallad "vignette" som man måste ha för att få köra på österrikiska vägar, en slags vägtull. Vi körde motorvägen igenom Österrike genom Brennerpasset över till Italien, hela vägen var det fantastisk natur med dessa snötäckta berg som var runt oss hela tiden. Mäktigt!


Vi bestämde oss för att övernatta i norra Italien och ställde in vår lille kompis James (gps:en som numera fått ett namn) på en liten ort vid sidan av Autostradan som heter Fortezza. Något som vi blev varse om när vi kom in i norra Italien är att alla städer har både ett italienskt och ett tyskt/österrikiskt namn, vilket gjorde oss lite besvikna...vi var ju i Italien nu och hade lämnat tyska språket bakom oss. Fortezza heter med andra ord något tyskt också, nämligen Franzenfeste.


Där hittade vi ett hotell smidigt och lätt. Eftersom det redan var mörkt när vi kom fram och vi var trötta, så vi åt middag på hotellet och slocknade sedan gott. Imorgon kör vi mot Venedig.


:: Bröllopsresa dag 3 ::

Torsdagen den 25 september - På vår tredje dag körde vi ifrån Volkach efter den otroligt goda frukosten. Vi körde vidare ner i Bayern utmed Die Romantische Strasse, en sträcka i Bayern med vacker natur och vackra gamla städer. Innan vi körde iväg hemifrån hade jag skrivit ut en miniguide om denna "romantiska väg" och där tipsade de om en stad som heter Rothenburg ob der Tauber. Vi bestämde oss för göra ett stopp i den staden och titta oss omkring. Det är en fantastiskt fin stad där den gamla delen av staden har anor från 1100-talet med en fullt bevarad ringmur som löper runt hela staden och som man kan gå hela vägen runt på.


Direkt när vi kom in genom stadsporten gick vi upp för en smal trappa upp till muren och gick en liten bit på muren. Vi hade jättefin utsikt över staden och de stora vackra kyrkorna. Vi gick ner för en annan ännu smalare trappa och gick sedan vidare in i och runt i staden. Precis som det stod i miniguiden så fick vi slåss om utrymmet med både amerikanska och japanska turister =)










Överallt finns dessa vackra korsvirkeshus, och utanför hänger snirkliga skyltar och figurer. En ren fröjd att promenera runt och titta på. Från den ena sidan av ringmuren har man dessutom en vacker utsikt över en grön dal, där floden Tauber rinner (därav namnet Rothenburg ob der Tauber).











Angående bevarandet av den gamla stilen och känslan i staden, läste vi följande i guiden: "För att bevara känslan har man förbjudit affärer och restauranger att ha en modern känsla utåt. Något som blir extra tydligt när man ser en McDonalds-skylt vackert utsmyckad i bästa medeltida stil." Vi började därför leta efter McDonalds för att kolla in skylten, och kände oss GANSKA dumma när vi sprang omkring med vår GPS (som har restauranger inlagda) och letade efter McDonalds: "nu är det bara 30 meter kvar"..."nähä, nu ligger det 30 m bakom oss"..."men nu är vi på rätt gata"..."strax framme" *skrattar* Vi fick ge upp till slut, och konstaterade att det nog slagit igen ;)



Vi hittade däremot en annan trevlig restaurang som vi åt lunch på, som hette Gasthof Greifen, vilket är den tyska motsvarigheten till vårt efternamn Griffin (eller Grip som det heter på svenska). Efteråt gick vi in i en av alla bagerier som gör ett bakverk som är typiskt för Rothenburg. Det är runda bollar som kallas Tauberkugeln eller Schneeballen (snöbollar), som består av en slags äggdeg som man skär ut i långa remsor och rullar ihop till stora bollar. Dessa doppar man sedan i olika typer av glasyrer och/eller strör över florsocker. Sebastian blev väldigt förtjust, medan jag var lite mer tveksam. Den vi köpte slank i alla fall ner i hans mage =)








Efter två timmars strosande med lunch i Rothenburg körde vi vidare utmed den romantiska vägen och njöt av den vackra naturen och omgivningen. Något längre söderut körde vi upp på autobahn igen för att snabbt komma fram till nästa stad vi kikat ut på kartan, nämligen Füssen som ligger precis vid gränsen till Österrike och precis vid foten av alperna. När vi närmade oss staden sa vi båda "jisses vilka mörka moln", men det var den skogsbeklädda (och dimmiga) foten av Alperna vi såg, inga mörka moln :)


Det började mörkna när vi kom fram så vi fick lite bråttom att leta efter hotell. Precis utanför deras turistinformation fanns en jättebra sak som vi blev imponerade över. Den visade en karta över staden med små lampor. Vid sidan av fanns en lista med alla hotell i staden och tryckte man på en knapp vid hotells namn så blinkade det vart på kartan den låg. Den visade dessutom om det fanns rum lediga. Himla smidigt, vi hittade till slut ett hotell med ett ledigt dubbelrum en liten bit från centrum, Gasthof Bräustuberl.



Efter att vi burit upp alla väskor (återigen på tredje våningen) och vilat oss lite gick vi ut i staden för att äta middag. Vi hittade en italiensk restaurang där vi åt varsin god pizza. Sen var det inte så mycket mer att göra i den här staden, eftersom det både var mörkt och regnigt ute, så när vi ätit klart gick vi hem till hotellet och glodde lite på tv, drack champagne (som vi tog med oss från hotellet vi spenderade bröllopsnatten på) och åt supergod blåbärstryffel som vi fick av söta Jea som gjorde min brudbukett. 


:: Bröllopsresa dag 2 ::

Onsdagen den 24 september - Vi körde från Celle efter att vi ätit frukost och hade för avsikt att köra mot norra delen av Bayern. Vi hade med oss Motormännens Europaatlas på vår resa och Sebastian plockade ut en stad på måfå. Alla städer som är sevärda är markerade med en liten röd stjärna och vid staden Volkach satt en sådan röd stjärna, så det blev nästa mål på vår bröllopsresa. Vi körde större delen av vägen på Autobahn för att komma nedåt så snabbt som möjligt. Vi var framme i Volkach vid 15-tiden, så det blev en nätt resa på fem timmar.


Volkach visade sig vara en jättefin stad med många vackra typiska tyska (bayerska?) hus. Vi parkerade bilen och promenerade runt, kikade på staden och passade även på att gå in på några hotell och fråga om pris för en övernattning. Det hotell vi till slut bestämde oss för låg mitt i staden på "Marktplatz" och hette Hotell Behringer. Vårt rum låg på tredje våningen, liiite jobbigt att kånka upp våra väskor dit upp, men vi fick vår belöning när vi kom in på rummet. Ett stort fint rum som kändes väldigt lyxigt, badrummet gick inte av för hackor det heller. På bilden nedan tillhör de två fönstrena längst till höger på tredje våningen vårt rum.




När vi så burit upp alla väskor och vilat oss lite, gick vi ytterligare en runda "på stan". Alla husen var så vackra med sitt korsvirke, utanför nästan alla fönster hänger blomlådor överfyllda med vackra blommor och överallt sitter det snirkliga skyltar av olika slag.













Därefter tog vi bilen och körde vi en tur i omgivningarna. Och dessa bestod i det stora hela av vindruveodlingar vart man än vände näsan. Vi var lite djärva och körde upp igenom en odling (fast inte rakt igenom alla rankor utan på en väg så klart =). Helt plötsligt hör vi ett ljud, som en fågel som kvittrar väldigt högt och repetitivt och som liksom följer med bilen. Väldigt mysko och vi blev helt förbryllade och trodde en stund att bilen pajat och protesterade genom att härma fågelsång. Vi fick dock strax reda på vad det var när vi gick ur bilen. Det var ett läte som kom inifrån vinodlingarna och det var INTE en fågel utan en högtalare *skrattar* Det visade sig vara ett skrämselljud mot just fåglar, så de inte skall sätta sig och kalasa på vindruvorna. När vi ändå var ute ur bilen så passade vi på att tjuvsmaka på lite vindruvor, både gröna och blå druvor. De var antagligen i perfekt skördemognad, för de var ljuvligt smaskiga :)






Senare på kvällen åt vi middag på vårt hotell. Jag beställde in en köttbit som liknade kotlett med "kartoffelklöβe", ett typisk bayerskt tillbehör. Det påminner om potatisbullar med en seg konsistens som ersätter vår kokta potatis. Överraskande goda! Sebastian åt något biffliknande med nudlar och varm surkål, också VÄLDIGT tyskt ;)


Frukosten dagen efter var nästan lika god och lyxig som på första hotellet, fast denna gång fick vi ta från en buffé. Det var alla sorters bröd, skinka, ost, ägg, små marmelader, müsli, yoghurt och dessutom rökt lax, oliver och flera olika dessertostar. Efter att ha ätit oss mätta var vi redo för en ny dag, där vi tänkte färdas ännu längre söderut i Bayern med små stopp för upptäcktsfärder. Men det skriver jag om i del 3!


:: Bröllopsresa dag 1 ::

Tisdagen den 23 september - Då var det dags att ge sig av på vår efterlängtade bröllopsresa. Vi bestämde oss för att vänta med att åka först på tisdagen. Vi hade tänkt åka på måndagen, men vi behövde en dag extra för att tvätta, packa och bara ta det lite lugnt efter vår underbara bröllopsdag.

Vi körde från Malmö vid 11-tiden, vidare över bron mot Rödby på södra Lolland. Där tog vi färjan över till Puttgarden och passade samtidigt på att äta lunch på båten. När båten la till så körde vi vidare söderut mot Hannover.


Eftersom den här resan inte är meningen att vi skall stressa och pressa på motorvägen så bestämde vi oss för att hitta någonstans att övernatta rätt långt norrut i Tyskland. Vi tittade i i vår stora tjocka Europa-atlas som jag fått låna av en kollega och hittade en stad som heter Celle som ligger nordöst om Hannover. Den hade en liten röd stjärna på sig som betyder att det är en stad som är sevärd. Vi körde av motorvägen rätt tidigt och körde sedan småvägar mot Celle, mycket trevligare än att bara se grå betong mil efter mil.


Vi kom fram till Celle vid middagstid ungefär och hade lite problem att hitta hotell, orutinerade som vi var den här första dagen på resan. Det vi skulle gjort var att parkera bilen och gå ut i staden och kolla. Vi var bland annat på ett hotell strax utanför Celle och frågade, men där hade de bara ett "princess room - veeeery romantic" för nästan 200 euro. Njaaaa... Vi körde tillbaka in i Celle igen och precis i utkanten hittade vi ett litet hotell som inte såg så jättemycket ut för världen men som var fräscht och med bra pris. Bredvid hotellet låg en suspekt byggnad som såg ut som ett fängelse, med höga staket med galler och taggtråd, men det visade sig vara någon militäranläggning. Det kanske inte var riktigt så vi tänkt vår första hotellnatt, men det var sköna sängar, bra badrum och, visade det sig morgonen efter, en fantastisk frukost. Mer om den sen.




När vi checkat in och vilat lite körde vi in till Celle och hittade en italiensk restaurang som vi åt på, sen promenerade vi runt lite i staden. Det hade blivit rätt mörkt vi det här laget och kallt, så vi åkte till hotellet igen.


När vi checkade in på hotellet så fick vi säga till om vilken tid vi ville äta frukost. Lite märkligt tyckte vi, det brukar ju bara vara att gå till matsalen mellan två olika tider. Men men, kl 9 bestämde vi. Så kl 9 stod vi då där i matsalen och möttes av ett uppdukat bord bara till oss med massor av goda saker på; ost, skinka, små köttbullar, lufttorkad skinka, kokt ägg i små äggvärmare, frallor, mörkt bröd, yoghurt, marmelad, melon, brieost, kaffe, te, juice och vindruvor. Det kändes väldigt lyxigt och visade sig bli en av resan mest lyxigaste frukostar :)


:: Tillbaka i Sverige ::

Vi är hemma igen! Vi kom hem igår, efter att ha åkt biltåg från München till Hamburg och sedan bilat därifrån och hem. Vi har haft en helt underbar bröllopsresa med massor av upplevelser och minnen! Vi har tagit massvis med bilder och vi har skrivit resedagbok varje dag, så jag kan med gott samvete lova att det kommer en detaljerad reseberättelse här i bloggen :)

Och det vore nästan brottsligt att åka förbi färjeläget i Puttgarden utan att besökt Border Shop ;)

:: Bröllopsresa ::

Om ni undrar varför det är så tyst i bloggen, så är det för att vi är på vår bröllopsresa. Fast det kanske ni har förstått :) Just nu befinner vi oss i vackra Pisa, och bor på ett hotell ett stenkast från det berömda tornet. Tornet lutar faktiskt mer än vad det verkar på bilden, eftersom jag lyckats fota snett *skrattar* (halleluja för photoshop ;)


Vi har upplevt så mycket!! Vi har kört igenom Tyskland ner till vackra Bayern där vi kört på "die Romantische Strasse" med väl bevarade medeltidsstäder och vacker natur. Bland annat har vi varit och tittat på slottet Neuschwanstein, vi har åkt linbana upp till en alptopp på 2000 möh i staden Mittenwald. Där var fullt med snö, några minusgrader och fantastisk utsikt. Det kittlade ordentligt i magen att åka linbana kan jag lova. 

De senaste dagarna har vi varit i Italien, bland annat i Venedig, Florens och idag i Pisa. Strax över 20 grader och soligt, stor kontrast till alperna. Imorgon skall vi vidare till ett ställe vid kusten söder om Genua som heter Cinqueterre och i övermorgon blir det antingen Parma, Modena eller så Verona. På fredag kör vi norrut igen och tar ett biltåg från München till Hamburg, som är framme på lördag morgon och så kör vi sedan hem till Malmö.

Jag lovar att det blir mååånga fler bilder sen ;)

RSS 2.0